Egypten – konflikter kring konstitutionsarbetet

Den 22:a november utfärdade den egyptiske presidenten Morsi ett dekret, som blivit kraftigt kritiserat, där han t.ex. beslutade att den lagstiftande församlingen inte kan upplösas. Det muslimska brödraskapet har där majoritet, och många tolkar detta som att han nu vidtar åtgärder för att stärka det muslimska brödraskapets makt och han ger sig själv dessutom oinskränkta maktbefogenheter. Morsi själv menar att detta behövs för att säkra den demokratiska utvecklingen i Egypten och värna om revolutionen. Han har lovat att upphäva dekretet så snart nya konstitutionen är klar och ett nytt parlament finns. Omröstningen planeras till 15 december och om det går igenom, vilket många tvivlar på, så kan sedan ett nytt parlament bildas. Det muslimska brödraskapet ser förslaget som historiskt då det enligt dem är första gången som det egyptiska folket skriver sin egen konstitution med sin fria vilja. Men liberala, vänsteranhängare och kristna delegater har bojkottat kommissionen och det var därmed islamistiskt orienterade delegater som dominerade arbetet. Efter dekretet demonstrerade egyptier mot presidentens utökade makt och han kallades ”Farao” t.ex. Under helgen har det varit demonstrationer både för och emot Morsi och förslaget till grundlag.

I fredags kom då förslaget till ny grundlag, som var utarbetat under tidspress. En artikel stadfäster att presidenten väljs på fyra år och kan sitta maximalt två mandatperioder, vilket många uppfattar positivt. Men försvarsministern får inte vara civil, vilket säkrar militärens roll i framtidens Egypten. Islam skall vidare vara statsreligion och islamisk lag huvudsaklig källa till lagstiftning, vilket vi har nämnt tidigare på bloggen, t.ex. här. Kristna och judar ges religionsfrihet, men andra religiösa minoriteter nämns däremot inte. Gällande kvinnor fastslås att de har plikter gentemot sin familj. Yttrandefrihet nämns men samtidigt nämns förbud mot att förolämpa individer och profeter. Frågan är också om detta förslag kommer att gå igenom, eller om det kommer att bli nya rundor så att det drar ut på tiden tills Egypten får en ny konstitution, och tills dess har ju Morsi sagt att han inte tänker dra tillbaka de maktbefogernheter han gett sig själv.

Konstitutionen är naturligtvis viktig för egyptierna och det finns ett behov av ökad stabilisering som sannolikt kan öka med en ny konstitution och parlament. Det är nog också något som omvärlden skulle se som positivt, men det finns också andra problem i landet. Som DN:s ledare kommenterar är en stor utmaning det ekonomiska läget i landet som lider ett stort budgetunderskott och förhoppningarna ligger nu på att den Internationella valutafonden skall ge ett stort lån. För vanligt folk är ekonomin nog den allra viktigaste frågan och sannolikt den som kommer att påverka Morsis framtid och sannolikt även det muslimska brödraskapet och deras Frihet- och rättviseparti.

Susanne Olsson, Södertörns högskola